Fan

Den där jäkla manualen som jag skrev om igår har satt griller i huvudet på mig! Jag tänker å tänker å tänker å tänker!
Och inga vettiga svar har jag heller=) Och det är väl så att enligt någon högre makt förutbestämt att det helt enkelt ska vara så. Tack för det säger jag.

Det får väl helt enkelt vara så då att killar/män/pojkar/karlar -you name it- kommer vara ett evigt mysterium. För det är dom! Fan att inte Einstein lever, han kunde säkert komma med en vettig förklaring till deras existens. Asshole och Phil hjälpte ju inte till så mycket igår heller. Den ena är ju värre än den andra... Och i mitten sitter jag och fattar ingenting och får bara ännu mer funderingar! Thanks a lot pojks!

Tänk om alla killar kunde va som 0-1 åringar. Man lär sig med tiden vad dom vill med deras gråt liksom. Ligger nåt i "små barn-små bekymmer"...
Min mamma säger det i alla fall. Hon delar gärna med sig av det oxå när någon av mina vänner väntar barn eller precis fått barn. " Ja, vänta ni bara! Det blir värre kan jag lova er!"
Hmm håller inte riktigt med i det hon säger eftersom jag är och har varit mycket beskedlig i mina dagar...;) Och när jag inte har eller är det (enligt henne då) så kommer den återkommande repliken "Preeecis som far din" I love It! Samma sak gällde när pappa levde, men då kom det ju istället "Preeecis som mor din"( och med efterkommande svordomar på finska).
Min pappa va en hejare på finska svordomar. Kan ju bero på att han va finsk oxå... Men han trodde att så länge han svor på finska så skulle inte hans intelligenta (enligt mig då) dotter förstå vad han sa. Ack så fel, barn lär sig fort! Och jag gjorde det väldigt fort! Också med hjälp av pappas kamrater som gärna hjälpte till och översätta när pappsen svor. Det tyckte inte pappa om och då svor han ännu mer. Ja nu kan man ju tro att han bara svor, men så är ju inte fallet. Han sa andra saker oxå. Men eftersom många gånger hos min pappa innebar att sitta med vid köksbordet när dom stora finska karlarna spelade poker/hinkade i sig sprit så fick man höra en del=)
Jag älskade och sitta med vid det där köksbordet och bara få inspektera och läsa av alla människor som kom och gick.
En egenskap? som sitter i än idag! Jag kollar och läser av allt och alla. Och jag lyssnar hellre än och pratar om det är mycket folk vid ett bord eller i ett rum.
Ja najs egenskap eller inte, jag gör det inte medvetet och absolut inte för att döma någon! Det sitter bara där i ryggmärgen som allt annat jag fått med mig.

Jag tycker det är najs när man kommit underfund med sina egenskaper som man fått med sig från uppväxten och kommer på varför man är som är och varför man gör som man gör.
En mycket intressant resa som oxå kan vara väldigt jobbig..=)

Nu ska jag hämta mor på jobbet.
Och hon minsann är "preeecis som bror sin"!!