Om rädslor

Jag har rädslor. Ganska många faktiskt. Vissa mer andra mindre. Min största rädsla är nog att jag ska förlora mamma på något sätt. Att jag en dag kommer att göra det den naturliga vägen är jag medveten om. Men det är många år kvar dit hoppas jag. Och just att jag inte kan påverka det är nog det som gör rädslan ännu större.
Annars är det mer småfasor jag har. Påverkbara rädslor kan man säga.
Hundar/djur tex. Det kan jag lära mig att bli mindre rädd för genom att utsätta mig för dom osv.
Mörker, ja det kan jag oxå göra någonting åt tex tända lampan;)

Visa känslor och såna otäcka saker är jag oxå livrädd för. Men tyvärr oxå något jag kan påverka. Det är väl endast jag som hindrar mig själv från att göra det genom att "skylla på ditt och datt" osv. Så dumt men så in i helvete injobbat.
Jag tror att många av våra rädslor/fobier ligger i att vi "skyddar" oss själva från det genom att komma på 23 olika anledningar till att slippa det. För de flesta rädslor går väl att ändra på?
Det är väl i stort sett bara döden som vi ej kan påverka?
Jag kanske har fel (även om det händer mkt sällan att jag har det) hihi.
Jag tror i alla fall att det är vi själva som stoppar oss. Det är oxå då vi själva stoppar oss från att utvecklas och bli fullständiga. Kanske bli lycklig? Varför gör vi det?
När vi sitter och klagar på att vi "aldrig hittar någon etc etc"?
Konstigt det. Men jag sätter stopp för mig själv i saker oxå.
Av vilken anledning har jag ingen jävla aning om. Eller när jag sitter och pratar om det har jag ju 34 tusen olika förklaringar. Men tyvärr är det ju bara ett pinsamt försvar till att inte behöva ändra mig. Och visst är det väl så att det är mycket lättare att skylla på andra omständigheter.
" Ja men han gjorde så mot mig för 7 år sen och då blev jag...." .
Jag försöker stoppa det innan jag hamnar där. Det va 7 år sen eller va det nu är.
Livet blir nog så mycket mera om jag lever för idag och inte för dåtiden.
Dåtiden är dåtiden-statisk-opåverkbar. Det är idag som är dynamisk-påverkbar.
Och det är bara jag som bär ansvar för hur jag vill leva/vara lycklig.

Inte så jävla svårt om jag tänker efter.
Se möjligheterna-inte låsningarna/hindren sa en klipsk kvinna.