Bekymmer...

Allt som oftast har man en massa bekymmer i livet. Men det konstiga är att de allra flesta av bekymrena man skaffat sig aldrig har ägt rum eller kanske inte ens kommer att äga rum.
Varför går man och oroar sig för saker som kan trassla till sin tillvaro och hjärnverksamhet utan anledning? Så dumt

Mitt kanske största bekymmer just nu är att jag köpt en massa kläder för hutlösa pengar.
Var bekymret ligger i det är att jag inte ens hunnit använda dom.
När ska jag hinna det liksom. Går mest och dräller i min wonderfulla uniform på jobbet.
Kan ju konstatera att det inte mycket va mycket till bekymmer alltså:)
Skönt.

Bonbon