Här gick jag och trodde att mitt liv skulle bli så himla innehållslöst. Så fel jag hade. Jag har ju jättekul på jobbet och idag tog jag sönder en tavla till på köpet.
(jag ska bära en stol lite snyggt förbi en smal passage mellan skrivbord och vägg. Foten trampar på nåt och det säger krasch under foten)
Jag: Oj, stod det en tavla där?
Den andra: Ja just det, men den va trasig innan
Jag: Jaha va skönt! (lite nervöst skratt) Vilken tur då. Va det den här som va trasig? (jag pekar på en lös bit som hänger)
Den andre: Ja den va trasig innan. Men inte ramen
Oj. Efter det rabblade jag typ 45 ursäkter, skrattade nervöst mellan varven och förbannade mig själv för att jag är så jävla klantig. Det slår ju aldrig fel.
Ja en bra dag 2.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
amen älskade lilla du varför händer detta dig....ha ha
Ja det har jag frågat mig själv i 28 år. Mamma skyller på pappas gener.
Hihi.. Förlåt att ja skrattar men de e verkligen underbart att följa dig nu när du börjat jobba.. Kram
Va fan Vildängel;) Haha ja du, så länge dom intagna inte ser hur jävla klantig jag är så är det lugnt...Men det dröjer väl inte länge iofs..Haha
HÖHÖHÖHÖH jag är inte förvånad!!
ha ha..ja, men det är faktiskt svårt det där med kroppskontroll!
det går säkert bättre imorrn:D
Kristin: Hade ledigt...Tur det kanske:O)Haha Men helgarbetet närmar sig ju...!
Skicka en kommentar